Meny

Hälsporre/Plantarfasciit

Besvär vid hälsporre:

Hur vet jag om jag har fått hälsporre? På undersidan av foten finns en senplatta som kallas plantarfascian. Den utgår från den främre kanten av hälbenet och breder ut sig som en solfjäder under foten fram till tårna. Plantarfasciit (hälsporre) är ett tillstånd där plantarfascians fäste vid hälbenet är överbelastat och irriterat.  

Plantarfasciit (hälsporre) orsakas av hög belastning på foten, men kan också bero på dåliga skor. 

Det vanligaste symtomet på hälsporre är smärta under hälen vid belastning, särskilt på insidan av foten. Smärtan kommer när man trycker ner foten. Till en början känns smärtan bara vid belastning, men kan även bli besvärande i vila. Ibland strålar smärtan fram över foten och kan omfatta större delen av fotens undersida. 

Smärtan vid hälsporre brukar vara som värst på morgonen när man tar de första stegen för att sedan avta när man rört på sig en stund.

Åtgärder vid hälsporre:

Vad kan jag göra om jag fått hälsporre? Avlastning med avgjutna fotinlägg eller prefabricerade fotinlägg och bra skor är den viktigaste behandingsformen vid hälsporre, ibland kan smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel ge viss effekt. Plantarfasciit kan vara långdraget men går vanligtvis över inom ett år, om man följer den föreskrivna behandlingen. 

Hälsporre är egentligen när man via röntgen ser en liten ”sporre”/förkalkning i fascians infästning på hälbenet. Sporren är inget man behöver ta bort eller operera utan behandlingen är avlastande fotinlägg och skor med god dämpning och stabilitet.

Uttrampad fettkudde hälar

Besvär vid uttrampad fettkudde hälar:

Hur vet jag om jag har uttrampad fettkudde? Vid uttrampad hälkudde, benämns även som hälkuddeinsufficiens, kan smärtan vara lokaliserad centralt under hälen och eller som en rand under hälen. Vid belastning kan oftast små ”bubblor” ses runt hälen och fettkudden flyter vanligtvis till viss del ut kring hälen istället för att ligga kvar under hälbenet. Smärtan byggs på under dagen och förvärras ju mer belastning som sätts på hälen.

Smärtan vid uttrampad hälkudde kommer oftast till följd av en överbelastning av hälbenets trampdyna. Belastning i form av löpning, arbete på hårt underlag eller frekvent hoppträning är bidragande orsaker. Man kan även ha tunna fettkuddar naturligt vilket ger en ökad känslighet. Fettkuddarna tunnas även ut och tappar spänst med åren vilket kan ge symtom.

Behandlingen vid uttrampade fettkuddar går ut på att minska och fördela belastningen på hälen. Inläggen har skål/koppform och är extra dämpade.  Det är väldigt viktigt med skor med god dämpning i kombination med inläggen.

Åtgärder vid uttrampad fettkudde:

Vad kan jag göra om jag har uttrampad fettkudde? Korrigering av skor. Viktigt med stötdämpningen. Formgjutna stötdämpande inlägg,  stötdämpande hälkilar eller hälkoppar.

Undvik gå barfota på hårda underlag, se till att använda en innesko eller sandal även hemma inne.

Hallux valgus

Hallu Valgus besvär:

Hur vet jag om jag har Hallux valgus? Hallux Valgus innebär att stortån är sned och pekar mot de andra tårna. Vid Hallux Valgus bildas ofta en knöl på sidan av tåleden och under huden finns en liten slemsäck som lätt svullnar när den utsätts för tryck. Huden blir då ofta röd och irriterad. Den uttryckta leden kan göra det svårt att hitta skor som passar och inte klämmer foten. Det är även vanligt vid Hallux Valgus att det skapas ett tryck mot de övriga tårna och vilket på sikt ofta ger skav mellan tårna.

Orsaken till Hallux Valgus är att främre fotvalvet (mellan stortån och lilltån) sjunker ner. Den främre delen av foten blir bredare vilket gör att man behöver skor med rymligare tåbox (området där framfoten är i skon). Kraftig pronation (inåtvinkling av foten) kan ytterligare trycka stortåleden i fel läge. Det är vanligt att tån/tårna bredvid stortån blir krokiga och ömma, så kallade hammartår.

Det är vanligare att kvinnor får Hallux valgus men även män drabbas. Man ser ofta att det finns denna typ av besvär i släkten. Det vanligaste är att besvären med Hallux Valgus börjar i medelåldern, även om du kan få besvär redan som tonåring.

Åtgärder vid Hallux Valgus:

Vad kan jag göra om jag har Hallux Valgus? Avlastning med avgjutna fotinlägg eller prefabricerade fotinlägg och bra skor med extra bredd är den viktigaste behandingsformen för Hallux Valgus.

Undvik även att gå barfota på hårda underlag, se till att använda en innesko eller sandal även hemma inne.

Hammartår

Hammartå besvär:

Hur vet jag om jag har Hammartår? Om du har hammartå är en eller flera tår bredvid stortån krökta. De små lederna i tån är böjda så att tån liknar en hammare. Eftersom hammartår kan göra att skon skaver mot tåns ovansida bildas ofta en ömmande förhårdnad där, så kallat liktorn. Det är även vanligt att man får smärta under framfoten om man har hammartår.

Du kan få hammartå om du haft för trånga skor. Grundorsaken är oftast okänd men det är vanligt i kombination med hallux valgus och nedsjunket främre fotvalv.

Åtgärder vid hammartår:

Vad kan jag göra om jag har hammartår? Trycket på tån minskar om du har skor som är rymliga framtill, rymlig tåbox. Fotinlägg ger oftast bra hjälp vid hammartår, inläggen ska då ha främre pelott och valvstöd. Vi lättare besvär kan man använda endast pelotter men bäst hjälp får man med inlägg som även stöder sidovalven.

Mortons syndrom

Besvär vid Mortons syndrom:

Hur vet jag om jag har Mortons syndrom? Mortons sjukdom innebär att du har ont i främre delen av foten. Det beror på att en nerv under en längre tid klämts mellan framfotens ben. Då kan nerven förtjockas vilket gör att den gör den är mer utsatt för tryck.

Mortons syndrom kan bero på skor som tunna, platta och för mjuka/instabila i kombination  med det främre fotvalvet är nedsjunket. De flesta blir av med besvären när man gör individuella fotinlägg och stabila dämpade skor med rätt bredd.

Mortons sjukdom är ganska vanlig och förekommer i alla åldrar.

Symtomen för Mortons syndrom finns i främre delen av foten och gör ofta man får en bortdomnad känsla under framfoten, det kan kännas som att strumpan rullat ihop sig under foten. Det kan komma en stark smärta, som en brännande och skärande känsla som kommer och går. Främst i de 3:e och 4:e tårna på foten. Ibland känner man även en klickande känsla i det området när man går.

Besvären av Mortons syndrom förvärras när du belastar foten.

Åtgärder vid Mortons syndrom:

Vad kan jag göra om jag har Mortons syndrom? Speciella fotinlägg, som även har en främre pelott, det gör så att det främre fotvalvet stöttas upp så att nerverna inte längre ligger i kläm. Korrigering av överpronation (inåtvinkling av foten) eller supination (utåtvinkling av foten). Bra skor minskar besvären vid Mortons syndrom. Skorna ska vara breda och ha stöd för den främre delen av fotvalvet.

En kortisonspruta kan ge lindring om du har stora besvär av Mortons Syndrom. I vissa fall kan operation behövas.

Hälsenetendinos/hälseneinflammation

Besvär vid Hälseneinflammation:

Hur vet jag om jag har Hälseneinflammation? Det är vanligt att få ont i hälsenan i samband med fysisk aktivitet som löpning eller hopp. Smärtan kan till exempel komma om man har tränat på ett annat sätt än man brukar, eller när man har tränat lite hårdare än tidigare.

Besvären kallas hälseneinflammation fast det egentligen inte handlar om en inflammation, utan om besvär som orsakas av upprepade små skador på hälsenan. Därför är benämningen hälsenetendinos mer korrekt.

Oftast när man får ont i hälsenan så försvinner besvären inom 1-3 veckor men ibland kan de finnas kvar under en längre tid. De allra flesta blir bättre med behandling. Risken att senan ska gå av ökar inte för att du har ont i den. De flesta hälenerupturer som sker kommer som en ”blixt från klar himmel” och då ofta i samband med racketsporter eller att man halkar till ordentligt.

Man kan även få ont i hälsenan när man blir äldre och har gått mer än vanligt, eller om man har olämpliga och ostadiga skor.

Värk är vanligt vid hälsenebesvär. Man kan också känna dig stel i hälsenan, fotleden och vaden. Man kan få en svullen knöl på hälsenan, några centimeter ovanför hälen.

Åtgärder vid Hälseneinfalmmation/hälsenetendinos:

Vid hälseneinflammation bör man använda stadiga och bra skor, och kombinera det med fotinlägg som gör att hälsenan belastas i en bättre position dvs. minskar överpronation (inåtvinkling av foten) eller supination (utåtvinkling av foten). Man bör även få hjälp med rehabilisteringsövningar för ökad rörlighet och styrka och funktion. För att undvika långvariga besvär av hälsenetendinos är det viktigt att göra något åt dem så tidigt som möjligt. Du ska undvika att överbelasta senan, och bör till exempel låta bli att löpträna tills besvären har gått över. Alternativ träning går som cykling, simning mm går oftast bra.

Benhinnebesvär/benhinneinflammation

Besvär vid Benhinneinflammation eller benhinnebesvär:

Hur vet jag om jag har benhinneinflammation? Vid benhinneinflammation har man smärta på framsidan och insidan av smalbenet där senor och muskler fäster. Det är oftast den nedre tredjedelen av underbenet som smärtar och man kan vara svullen i området. Det är vanligt att idrottare får det i samband med hög belastning. Oftast kommer besvären efter ansträngning och dagarna efter.

Vanliga orsaker för benhinnebesvär eller benhinneinflammation är:

Löpträning som stegrats snabbt i längd och intensitet.

Vanligare när man tränar på hårt underlag, som asfalt och betong, eller backintervaller.

Vid låga fotvalv eller höga fotvalv och om steget avviker mycket från neutrallinjen dvs supinerar eller överpronerar.

Åtgärder vid benhinnebesvär eller benhinneinflammation:

Vad kan jag göra om jag har benhinnebesvär eller benhinneinflammation? Dämpade skor som är anpassade för ditt steg, neutral sko om du är neutral eller supinerar (utåtvinkling av foten) och med pronationsstöd om du överpronerar (inåtvinkling av foten). Fotinlägg ger oftast mycket bra avlastning för fotvalven och muskulaturen i underbenen. Man bör även få hjälp med rehabövningar för underbenen.

Kontakta oss

Tel: 026-61 20 85
Mail: info@fotskogavle.se

Följ oss

BetterBalance by Fot & Sko

cross